den magiska isbrickan

En kanske mer förväntad Indienförändring. En som jag inte är så stolt över. En som ändå bör nämnas. Jag har blivit fruktansvärt stökig. Eller bortskämd kanske det heter. Jag kan knappt ta hand om mig själv längre. I söndags hade jag inte haft min hushållerska hemma på 30 timmar och hela lägenheten var fruktansvärt stökig. Jag undrade varför och insåg att jag har lagt mig till med ett kass beteendemönster.

Lagar jag mat (läs: steker ett ägg) lämnar jag allt där det hamnar; Disk på bordet, matrester på golvet, råvaror på bänken, spisen på full fart, kylen öppen.

En ny trevlig vana upptäckte jag när jag hade gjort slut på isen. Istället för att göra ny is ställer jag bara fram isbrickan på bänken. Eller tom i frysen. Ändå finns det alltid is. En magisk process som jag aldrig reflekterat över.

Kläder lämnas på golvet efter att de provas och refuserats. Kläder som lämnas på golvet blir tvättade och strukna. Egentligen är det knappt att jag kan prova kläder själv längre.

Jag äter inte frukost om den inte blir lagad till mig. Jag köper heller inte råvaror till frukosten själv. Automatiskt finns där en morgonsmoothie av säsongsfrukt när jag vaknar.

Flera gånger har jag stått ensam i en hiss under i flera minuter och undrat varför den inte rör på sig. Det var så länge sedan jag var tvungen att trycka på en knapp själv att jag inte längre kan logiken i en hiss.

Självklart måste denna typ beteende upphöra så fort jag immigrerar till Sverige i morgon. Jag tror att jag behöver en månads bootcamp. Min lägenhet är under renovering och jag hoppas att jag kommer hem i tid för att grovstäda den. Jag hoppas innerligt. Det skulle vara så kul. Kavla upp ärmarna.